Skogen är trend och ALLA kockar med någon som helst självbevarelsedrift SKA ge sig ut i skogens skafferi och plocka örter, svampar, rötter och bär för att kröna sina kulinariska utmaningar i köken.

Så för att hänga med i trenderna begav jag och min sambo oss iväg till närmaste skog för att utforska vad som gömmer sig bland mossbelupna stenar, fuktiga mossor och kvistiga grenar.

Jag är en stadsmänniska ut i fingerspetsarna som GÄRNA vill vara skogsmulle, men när jag väl satte min fot ute i den djupa Göeingeskogen, infann sig en enorm respekt.

Både fascination över den vackra naturen men också en rädsla att försvinna in i skogen och aldrig mer återvända…Nu hör till saken att jag sett filmen Blair Wicth Project, där tre ungdomar försvinner in i en skog som är hemsökt av en häxa och aldrig mer återvänder,  men jag försökte ignorera filmklipp från den rullen i mitt huvud. Istället ville jag njyta av skogens jordiga dofter och föränderliga scenerier av grönt i alla nyanser som finns och känna lugnet och närheten till naturen.

Det var nämligen magiskt vackert. Riktigt som hämtat ur John Bauers Bland tomtar och troll, och jag ville så gärna känna mig som den ljuva Tuvstarr där jag vandrade runt i skogen…

men verkligheten stämmer inte alltid överens med fantasin…

Vi stannade bilen och traskade rakt in i skogen. Min sambo, väl medveten om var vi befann oss tack var GPS på Iphonen (så stadsmässigt…) , ilade i väg i skogen, som den ”kantarellhund” han är,  fast besluten att skörda skogens guld och jag  fick då och då (ganska ofta) fick göra honom uppmärksam på var jag befann mig….så att han inte skulle tappa bort mig…

Och det första han hittade var fantastiska kantareller som växte nere i mossan vid en sten! Gömda för tyska turister och andra svampplockare, som tyvärr måste ha skövlat skogen, eftersom vi inte hittade så mycket mer. …

… förutom en lite klunga till av de vackraste kantareller jag sett. Solgula, oangripna, färska och friska. Mitt fynd för dagen, och plötsligt var skogen inte fullt lika skrämmande som i början.

Nu gjorde vi ju ett typiskt nybörjarsvampplockarfel. Vi parkerade där alla parkerar och gick in i skogen, där alla gått in i skogen….på en helg. D v s all svamp var plockad.

Det växte i o f sig en massa vackra och mindre vackra svampar överallt, men de flesta var nog oätliga. I alla fall enligt svampappen i I-phonen ( så stadsmässigt, men… ändå så bra). Vi vågade inte chansa och svampkurs står högt på listan om jag ska bli en riktig skogskock framöver. Någon som har bra tips på svampkurser i Skåne, hör av er!

Efter ett par timmar bland stockar och stenar, granar och mossor, kottar och svampar, tog vi en paus och åt lite mat. Baguett med salami och vitlöksbrie och mineralvatten (Måste köpa kaffetermos till stugan). Det var härligt att sitta där ute, mitt i skogen och höra alla ljud, se alla små kryp, vifta bort alla myggor…och hoppas på fler kantarellhav, men tyvärr blev skörden inte så stor.

Vi tog istället en sväng till blåbärsstället vid vår sjö och plockade en liter eller två. Blåbärsblogg med recept kommer framöver.

Vi har ju haft tur med kantareller hela sommaren och därför ska vi frysa in den här lilla skörden och plocka fram någon gång i vinter, när vi längtar efter sommaren som mest. Och jag ser fram emot fler skogspromenader och att lära mig mer om vad som är ätbart där ute bland tomtar och troll. Här är en riktigt bra sajt om skogens skafferi  SKOGSSKAFFERIET.

Så här förväller du och fryser in kantareller.

1. Rensa svampen, borsta bort allt skräp och skär bort dåliga partier.
2. Skär svampen i mindre delar direkt ner i en gryta.
3 Värm upp långsamt. Kantareller innehåller ofta mycket vätska, så det du behöver inte tillsätta vatten, men om de är en aning torra, tillsätt lite vatten så svampen inte bränns.
4. Låt vätskan koka in i svampen men låt lite vara kvar om du ska frysa svampen. Håll koll så den inte bränns.
5. Låt kantarellerna svalna frys in i fryspåsar eller burkar. Märk påsarna med årtal, eftersom svampen kan frysas i flera år utan att bli dålig.

Här hittar du recept med kantareller  –  KANTARELLPIZZA och TIMJANGRAVAD FLÄSKFILÉ MED DILLSIRAP OCH KANTARELLCOUSCOUS

Hej Hej
Pernilla