Jag heter Pernilla Elmquist och är en genuin amatörkock. Ingen kockutbildning, ingen restaurangskola, ingen  restaurangskökserfarenhet.  Jag har lagat mat i mitt eget kök i trettio år och matlagning är min passion, min meditation och min glädje.

Jag är 47 år på pappret men känner mig oftast som 27. Jag har två härliga tonårskillar, Kalle och Niklas, som spelar melodisk Death Metal och Industri Metal och håller rocken rollen levande i mitt liv. Jag är sambo med Jens, som är en vän av goda, fina viner och som kommer följa med mig på den här matresan. Jag bor i Malmö och är frilansjournalist, manusförfattare och copywriter till yrket och driver  produktionsbolaget Tinroof. Under 80-talet arbetade jag som fotomodell i USA, Frankrike, Italien och Tyskland. Tack vare det yrket fick jag resa och uppleva och smaka fantastisk mat.

Min mamma, Mona, lagade tidigt mat som inte ens fanns på svenska menyer och hon gillade att experimentera med nya råvaror. Hon var också matlagare av den klassiska skolan. Söndagsmiddagen med slottstek, pressgurka och potatismos var helig. Hon lade alltid in egen sill och bakade kycklingleverpastej på julen och hon skämde bort både mig och syrran med hemmlagad mat…ända tills 1973 (jag var tio) då hon började arbeta och vi fick smaka halvfabrikat för första gången. Jag har inte ätit pulvermos sedan dess! Vi var bortskämda med god mat och inte ens en pizza kunde hon muta oss med efter en lång dag på jobbet. Vi ville ha hemlagat!

Mammas mat har alltid ”håvat in” familjen när vi varit ute i världen på våra egna äventyr. Den förenade familjen och den förmedlade både kärlek och klokhet. Mamma, i sin tur, kom ifrån den klassiska svenska husmanskosten, där både min mormor Ellen och min farmor Britta, var matlagare av hög rang. De bjöd alltid på kroppkakor med rårörda lingon, fläskpannkaka, kåldolmar och kräftströmming. God, genuin, klassisk mat utan krussiduller. Mat när den är som bäst!

Från mamma, mormor och farmor har jag fått min matlusta, min passion för god mat och min lust att skapa och experimentera med nya rätter och recept. Mina honörsord är genuint, gott och nyfiket. Precis som mamma vill jag skapa det traditionella men också experimentera och ge mig ut på okänt vatten. Testa, prova, lyckas och misslyckas.

Sommaren 2010 gick min mamma hastigt bort i cancer. Den här matbloggen är i hennes ära. Tack mamma för din inspiration och matglädje. Det är på tiden att vi kliver ur skafferiet och bjuder på både klok, nyfiken, kärlekfull och genuint god mat!

Pernilla

5 svar

  1. Åh kära Pernilla! Vad jag känner igen mig i så mycket av det du skriver! Du vet vi är födda samma år du och jag, och även min morsa och mormor är/var riktiga hejare i köket. Vilka underbara uppväxter de gav oss.
    MAT ÄR KÄRLEK PERNILLA! :)

    Ditt trogna fan, Mia

  2. Min mamma har också envist lagat mat från grunden och tack och lov har hon planterat det i mig. Finns inget jag skyr så starkt som färdigmat och konstifika halvfabrikat (förstår inte tex cremefraiche med vinäger och svartpepparsmak, hur svårt kan det vara att blanda själv?).

    Även från henne får jag råd om mathållning, typ inte slänga mat i onödan osv, vilket vi svenskar tydligen är mästare på. T ex mjölk som har utgånget datum… hur kan den veta att den ska bli dålig på ett visst datum!?

    Man borde nästan göra en bok om det…

  3. Hej Pernilla!

    Läste om dig i dag tidningen Malmö och jag säljer ju fantastiska tallrikar från Italien i min butik på köpenhamnsv. Agenten för dem och jag sponsrar dig gärna med dem om du är intresserad??

    Kramar Lotta
    Hör av dig el. kom förbi Nessla inredning!

Lämna ett svar