Idag har vi en ledig dag i Mästerkockstävlingen. Vi äter en lång frukost nere i hotellets matsal och plötsligt dyker Åke upp med en uppsättning kockkläder. ”Jag ska praktisera på Aquavit i dag!” säger han stolt. Jag, Andreas och Linda stirrar på honom. Nu kommer Åke dra ifrån. Det är ju trots allt tävling.

När Linda och jag vandrar ner på stan för att hitta inspiration i Stockholms alla saluhallar, kommer vi plötsligt på att vi också borde praktisera på en restaurang. Och varför satsa på något halvdant?  Vi går till Operakällaren och träffar restaurangchefen André Wessman. Vi berättar hur det ligger till, och vilka vi är och får platsen!  ” men vi jobbar tyst och fokuserat” säger han och vi lovar att hålla oss i bakgrunden och inte störa.

Linda på inspirationspromenad

Praktikdag på Operakällaren.

Det är första gången jag ska tillbringa en dag i ett riktigt restaurangkök. Och inte vilket kök som helst utan på Operakällaren. Köksmästare André Wessman tar emot oss och har bemödat sig med att lägga fram tre skärbrädor till mig Linda och Ingrid, som också hakat på på ett hörn.

Efter att vi fått klä oss i kockkläder, slussas vi runt i Operakällarens alla källargångar, skrymslen och kylrum och fick se hur all mat förvarades. Det är en labyrint och hade killen som visade oss runt släppt oss där och då, hade vi aldrig hittat ut igen.

Tre trallande jäntor i köket.

När vi kommer är klockan två och förberedelserna är i full gång. Fyra kockar, en praktikant och André själv är i köket och stämningen är uppsluppen och god. Kanske kul för dem att ha tre tjejer i köket för en gångs skull….Vi får till uppgift att spritta gröna ärtor och hacka fina, fyrkantiga rödlöksbitar och det håller oss sysselsatta under en bra stund. Att det kan vara så svårt att få lökbitarna jämna…men efter ett tag får jag in snitsen och tycker mina blev riktigt fina.

Ärtsprittandet är världens pill och man inser varför en huvudrätt kostar 500 kr när det tar så lång tid att förbereda minsta lilla detalj. Vi får också tillfälle att smaka vit Albatryffel á 36 000 kr kg (!) och André berättar om praktikanten som slängde tre Albatryfflar i tron att det var möglig potatis….Den praktikanten kom inte tillbaka.

Vi pratar också länge med Daniel Roos, dessertkonditor och får en massa tips på hur vi kan använda limskrapor när vi skapar chokladdesserter! Mycket kreativt och fantastiska skapelser i hans kök, som ligger mitt emot själva matköket.

Daniel Roos tipsade om limskrapor

När all prepp är klar, städas köket ordentligt och vi får äta lasgane med personalen ute i den vackra matsalen. Härlig stämning mellan de som arbetar här. Det känns att det är riktiga proffs och det är fantastiskt kul att få sitta med det här gänget och känna sig som…en kock för en dag.

Kl sex börjar servicen. Det rullar sakta igång och jag placerar mig bredvid bongarna och André för att se hur beställningsförfarandet fungerar och hur han lägger upp maten. Kockarna svarar med ett ”Oui” och ett ”Ja Tack!” när André basunerar ut beställningarna och alla har sin egen avdelning att ta hand om. Det är så proffsigt att ingen pratar om något annat, utan enbart gör sin syssla för att André ska lägga sista handen på de små konstverk som lämnar luckan.

Jag lär mig att säga ”bakom” när man går bakom en annan kock, så att man inte ska krocka och får också reda på hur allting kan gå åt pipan om gästerna kommer försent och servicen försenas. Efter hand börjar stämningen piskas upp och beställningarna rasar in. Maten åker ut snabbare och snabbare och det ryker, ångar och svetten lackar hos kockarna. André råkar välta rökmaskinen och måste bygga ny tallrik. En av de andra kockarna välter samma rökmaskin över paletten, den där alla smaksåser och kryddor står. Katastrof i ett stressat kök. Men det fixar sig snart och allt går på räls.

Härligt att se dem steka svamp, havsaborre, ankkorv och lägga upp fantastiska puréer och perfekt stekta köttbitar. Men det är varm, svettigt och vi hinkar i oss minst en liter vatten på flaska.

 

Arbetsplats för en dag

Kl 9 väljer vi att lämna köket och kockarna till deras öde och är glada, inspirerade och har lärt oss en massa på vägen. De ska jobba vidare till klockan tio. Sen storstäda köket till halv två. Ingen dans på rosor att vara kock inte, men otroligt kul och givande om du är på rätt plats i köket. Känner att om jag får välja var jag ska vara någonstans, så är det på Andrés plats.

När vi vandrar tillbaka till hotellet känner jag att jag lärt mig en massa nytt. Jag är oerhört taggad till tävlingen nästa vecka!

Hej hej!
Pernilla

4 svar

  1. Men vad underbara minnen man fick nu,helt fantastiskt skrivet som vanligt,tack snälla fina du för att du delade med dej av detta,kramisar

  2. Grymt kul att läsa vad som händer med er under tävlingstiden. Har följt Masterchef Australia och tycker att den svenska versionen är en blek besvikelse i jämförelse. Trist att dom väljer att göra serien som en dålig realityshow. Tror dom kunde få mycket bättre gehör om dom kunde fokusera mer på maten och matlagningen och haft mer pedagogisk programformat.

    Är mannerström så auktoritär som det visas i programmet? Det är rätt ironiskt för han säger själv i intervjuer att han inte gillar när det svär och gapas i tv (som gordon ramsey) men han framstår själv just så.

    1. Hej L1nus,
      Tack för din kommentar. Mannerström är en man som ingjuter full respekt. När han pratar…då lyssnar man:)

Kommentarer är stängda.